Rättvisan måste ha sin gång för "Kemiske Ali"

Huvudledare i Sydsvenskan, 25 juni:

"Under lång tid har namnen ”Kemiske Ali” och ”Slaktaren från Badgad” sänt rysningar av fasa genom Irak.
Ali Hassan al-Majid, som är hans verkliga namn, ledde 1988 den så kallade Anfalkampanjen, då hela byar och städer i kurdiska områden förstördes. Under massakern i Halabja dödades 5800 män, kvinnor och barn med giftgas, vilket gav al-Majid hans båda blodbesudlade öknamn.

Igår dömdes al-Majid till döden av en irakisk domstol för folkmord, krigsbrott och brott mot mänskligheten. Avrättningen kan komma att verkställas inom kort.
Många kommer att dra en suck av lättnad. Få kommer att sörja.
Men inte ens de mest bestialiska brott rättfärdigar dödsstraff. Inhumana brott skall inte bemötas med inhumana straff.
Dessutom omöjliggör ett verkställt dödsstraff fortsatta rättsprocesser.
(...)
Liksom Saddam har al-Majid fler brott på sitt samvete.
Selektiv rättvisa är inte vad Irak – ett land som i praktiken genomlever ett inbördeskrig – behöver. Det försvårar den försoning som är nödvändig.

För att människor skall kunna gå vidare måste de få klarhet i det förflutna. Med ofullständiga rättsprocesser och outredda brott kan lögner leva kvar och underblåsa de politiska motsättningarna.
Sydafrikas sannings- och försoningskommission valde en annan väg: det viktiga var att nå klarhet om historien. Inte att utmäta straff.

Saddamregimens alla brott måste utredas ordentligt. De skyldiga måste dömas.
Det är bara så som offren och deras efterlevande kan få upprättelse. Bara så som Saddams hantlangare kan tvingas stå till svars. Bara så som dagens och framtidens irakier i svart på vitt kommer att ha belägg för grymheterna.
Bara så kan en demokrati värd namnet byggas, och försoning så småningom nås."

Andra bloggar om: Irak, dödsstraff, Kemiske Ali, folkmord, demokrati