En andra chans för EU

Ledare, Sydsvenskan, torsdag 21 juni 2007.

Tre skjortor har EU-ledarna packat.
Risken är stor att det EU-toppmöte som börjar idag drar ut till på lördagen. Kanske längre.
Mindre än de fyra dagar som förhandlingarna om det nu gällande Nicefördraget tog. Men det säger ändå mycket om hur svår uppgiften är.

Talet sju säger lika mycket. Det var sju år sedan diskussionerna startade om det som sedan blev EU:s konstitutionella fördrag och som det nu – äntligen – finns en möjlighet att enas kring. Det är en lång tid.
Om toppmötet lyckas, blir det historiskt.
Om inte, blir krisen djupare än efter de franska och nederländska folkomröstningarna 2005.
En ny tankepaus är knappast vad unionen behöver, utan ett nytt regelverk som möjliggör en fortsatt utvidgning och mer effektivt beslutsfattande i de frågor där mer handlingskraft krävs: klimatet, miljön, den organiserade brottsligheten, människosmugglingen.

Idén om ett konstitutionellt fördrag har gått i kras. Istället blir det ett traditionellt ändringsfördrag.
Det är synd. Överskådligheten försvinner – till nackdel för medborgarna. Men det viktigaste är att det nya regelverket kan bli verklighet.
Fler kompromisser blir det. Kraven från de länder som haft mest invändningar måste bemötas:
Storbritannien kan få nationella undantag och Nederländerna kan få starkare ställning för de nationella parlamenten.
Men Polens agerande är oberäkneligt, och tonläget högt och känslomässigt, även om en glimt av kompromissvilja nu skymtats.

Några som däremot aldrig kommer att låta sig övertygas är miljöpartiet och vänsterpartiet.
I gårdagens P1-morgon kritiserade språkröret Maria Wetterstrand (mp) strategin med lyckta dörrar, i samma andetag som hon kritiserade att den text som idag diskuteras är mycket lik det gamla fördraget. Uppenbarligen utan att inse att just den texten är framtagen under öppna och demokratiska former.
Och så håller de på, miljö- och vänsterpartisterna, den ena mer självmotsägande än den andra.
I gårdagens samråd med EU-nämnden var statsminister Fredrik Reinfeldt (m) förvånansvärt skarp i tonen:
”Det får ni acceptera”, uppmanade han mp:s och v:s ledamöter och syftade på att internationellt samarbete är ett måste, eftersom nationalstaterna idag inte kan hantera alla problem på egen hand.
Tack för det.
Som tur är har mp och v 87 procent av riksdagen emot sig i fördragsfrågan.

Det stora problemet nu är Polen. I övrigt finns viljan, hos nästan alla medlemsländer. Frågan är om det blir fler chanser.
Vi får hoppas på ett mirakel.
Ett mirakel som stavas Merkel.

Marianne Ekdahl


Andra bloggar om: EU, EU-fördraget, konstitutionen, Polen, regeringen, Fredrik Reinfeldt, Maria Wetterstrand, miljöpartiet, vänsterpartiet, Angela Merkel, Tyskland, EU-toppmöte, historiskt