EU mer demokratiskt, inte mindre

Krönika för Ystads Allehanda.

- Det här är djupt odemokratiskt! hörs nu samfällda rop runt om i Europa. Både från de EU-kritiska lägren och från EU:s Mrs Democracy själv, kommissionär Margot Wallström, är kritiken hård mot Angela Merkels strategi för att återuppliva det europeiska författningsfördraget.
För att bidra till att EU kommer ur sin konstitutionella återvändsgränd tänker Tysklands förbundskansler Angela Merkel organisera hemliga överläggningar med stats- och regeringscheferna. Locket på. Inte underligt att strategin har fått hård kritik.
I Sverige har Fredrik Reinfeldt och statssekreterare Nicola Clase stått i skottgluggen när de valt att hemligstämpla det så kallade ”EU-brevet” där Merkel beskriver hur överläggningarna ska gå till, och att låta bli att samråda med riksdagen.
Men att EU lider av ett demokratiskt underskott är väl ingen nyhet?, tänker kanske den kunnige läsaren.
Nej, det är så sant. Men sett ur ett större perspektiv börjar EU bli mer demokratiskt, inte mindre.
Varje förändring av EU:s fördrag – även författningen ¬– ska avgöras av medlemsländernas regeringar. Tidigare fördragsändringar har alltid tillkommit genom hemliga nattmanglingar på toppmöten.
Men författningsfördraget, vars syfte var att göra unionen mer demokratisk, legitim och effektiv, har bidragit till att göra beslutsfattandet mer öppet och demokratiskt.
Det konvent som tog fram författningsfördraget innebar ett stort steg i demokratisk riktning för det sätt på vilket EU genomför fördragsreformer. Där hölls för första gången fördragsförhandlingar öppet, och deltagarna var valda för att representera nationella parlament, civilsamhället, Europaparlamentet och EU-kommissionen.
Idag är det svårt att avfärda röster som kräver mer inflytande över EU:s fördragsreformer utan att göra sig till måltavla för skarp kritik. Att till och med kommissionens viceordförande Wallström, vars uppgift det är att väkta fördragen, det vill säga det slutna reformförfarandet, nu kräver öppna debatter och nya folkomröstningar visar att något väsentligt har förändrats i det europeiska politiska landskapet.
Merkels strategi innebär en tillbakagång för öppenheten och demokratin, men kritiken visar att krav på större demokratiskt inflytande fått betydligt större legitimitet. Det kommer att vara omöjligt att helt ta tillbaka de demokratiska landvinningar som gjorts.
Även om förhandlingarna i Berlin till stor del kommer att vara hemliga, har ju det man förhandlar kring, författningen, fötts under öppna och demokratiska former. Det har också gett upphov till förväntningar som inte får underskattas. Pressen på att öppna Merkels stängda dörrar kommer att bli stor.
Det som tidigare var helt naturligt – att stats- och regeringscheferna slår sina kloka huvuden ihop bakom lyckta dörrar för att möblera om i fördragen – är inte längre lika självklart. Förhandlingarna kommer antagligen inte att bli så hemliga som förbundskanslern vill.
EU:s politiska kris ska inte förringas. Men författningsfördraget har också bidragit till att göra unionen mer demokratisk, och har därför ¬– till viss del – nått ett av sina syften innan det ens trätt i kraft.

Marianne Ekdahl



Andra bloggar skriver intressant om: EU, demokrati, konstitutionen, författningen, Margot Wallström, Fredrik Reinfeldt, Nicola Clase, öppenhet