Jo, Westlund vore bättre än Segelström

DN rapporterar om en djup spricka inom den svenska s-gruppen i Europaparlamentet. Jan Andersson, som vid Europavalet 2004 blev ersatt som gruppledare av Inger Segelström, vill nu detronisera Segelström till förmån för kollegan Åsa Westlund.

Visst är det underligt att maktkampen försiggår offentligt. Men Andersson har knappast gjort sig känd för att hålla tyst om vad han egentligen tycker. Han har inte varit rädd för att kritisera Göran Persson för hans valstrategi - här - eller s-regeringen för dess tystnad i EU-frågor - t ex här.

Men det ligger nog mer bakom. Jag är kanske inte ensam om att misstänka en viss bitterhet både över Anderssons förlorade gruppledarpost och över det faktum att Andersson, trots att han är den enda skandinaviske utskottsordföranden, något som socialdemokraterna borde vara övermåttan stolta över, sällan lyfts fram av sitt parti. Frispråkighet om det egna partiet brukar ju sällan vara särskilt populärt.

Men i sak har antagligen Andersosn rätt. När Inger Segelström kandiderade till parlamentet 2004 var hennes främsta merit att hon varit ordförande i kvinnoförbundet, inte hennes Europapolitiska visioner. Det har kanske inte kommit som någon överraskning att hon inte har satt några djupare avtryck som Europaparlamentariker. Åsa Westlund framstår definitivt som mer aktv och engagerad, och vore antagligen ett bättre ansikte utåt för den femhövdade s-skaran.

Andra bloggar om: EU, Europaparlamentet, socialdemokraterna, Jan Andersson, Åsa Westlund, Inger Segelström