Om Ansvarskommitténs mörka kostymer

Ansvarskommitténs slutliga förslag var både efterlängtat och fruktat. Det mesta som kommit ut av kommitténs arbete har varit klokt. Och många kloka - och mindre kloka - saker har redan sagts om Ansvarskommittén.

Hittills har jag dock inte hört eller läst någon kommentar om kommitténs sammansättning, om de personer som under fyra års tid haft i uppdrag att utreda Sveriges samhällsorganisation - ett gigantiskt uppdrag med stora möjligheter att påverka hur den politiska makten ska fördelas i Sverige.
Av de tretton ledamöterna är bara tre kvinnor. Av de tongivande ledamöterna - de som hörts och synts i media - är samtliga män.
Vita män i övre medelåldern, närmare bestämt. Inte helt oväntat, kanske, när så mycket makt och så stora politiska intressen är inblandade.

Millimeterrättvisa är inget eftersträvansvärt. Kunskap och erfarenhet ska vara avgörande i första hand, även om mångfald brukar öka den samlade förståelsen och därför leda till bättre beslut. Och kunskap och erfarenhet besitter Ansvarskommitténs ledamöter otvivelaktigt.

Men jag kan inte låta bli att jämföra med hur diskussionen i Sverige gick när EU:s framtidskonvent sammanträdde. Uppdraget påminde en del om Ansvarskommitténs - att ge förslag till EU:s framtida organisation och ansvarsfördelning.
Även där var de vita medelålders männen överrepresenterade. Och i den svenska debatten försattes inga tillfällen att tala om hur detta bevisade att det minsann var riktigt illa ställt med demokratin på den europeiska nivån.

Varför är det alltid mycket viktigare att kritisera EU för eventuella demokratiska brister än att uppmärksamma när samma problem finns i svensk politik?
Varför denna dubbla standard?

Läs mer i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Sydsvenskan. Samt Mats Svegfors på DN Debatt.

Andra bloggar om: Ansvarskommittén, demokrati, politik, EU, män, kvinnor, framtidskonventet, makt