27 februari 2007

ESS större än Lund

Signerat, Sydsvenskan 27 februari 2007.

LUND.
Antagligen jublades det inte bara i Lund på söndagskvällen. När Rapport avslöjade att regeringen nu arbetar för att få forskningsanläggningen ESS till Lund muttrades det nog en del också.

Förhoppningarna på neutronkanonen European Spallation Source, som kanske är decenniets största europeiska forskningssatsning, är stora. Med all rätt.
Och det är bra att regeringen bestämt sig. Annars hade den största konkurrenten spanska Bilbao fått än mer försteg framför Sverige.

Men ESS har varit, och är fortfarande, kontroversiellt. De ursprungliga planerna innebar att tiotals ton av den giftiga tungmetallen kvicksilver – ett ämne som kräver slutförvaring och på sikt skall förbjudas – skulle behöva användas. Till det kommer strålning och radioaktivt avfall, vilket också kan läcka.

Inte ens den säkraste teknik kan förutsäga den mänskliga faktorn.
Inte konstigt att miljörörelsen stått enad mot forskarvärlden.
Just kvicksilvret fick den tidigare miljöministern Lena Sommestad att stoppa projektet. Men sedan alternativa ämnen utretts har nu miljödepartementet gett klartecken.
När forskningsminister Lars Leijonborg (fp) igår kom till Lund ville han tona ner riskerna för att giftiga ämnen läcker ut. Det slutna kärlet ”är att jämföra med ett slutförvar”, menade han.
Frågan är om det kommer att övertyga miljövännerna.
Nu väntar miljöprövning. Regeringen har visat Europa att Sverige vill ha ESS-anläggningen. Den viljan måste även räcka till att hitta konstruktiva miljölösningar.
Men kan forskarsamhället uppfinna något så avancerat som denna ”atomröntgen”, borde det kunna hitta miljömässigt acceptabla lösningar.

Även om så sker är det inte självklart att säga ja och amen till ESS. Får Sverige verkligen valuta för de tre miljarder kronor vi ställer upp med?
Det finns inga hundraprocentiga garantier. Men forskarvärldens entusiasm och andra europeiska länders beredskap att bidra ger signaler om vilken nytta de tror att de kommer att ha av ESS. Eftersom forskningsinriktade branscher som läkemedel, energi och bilindustri kan dra fördel av ESS kan man också hoppas på investeringar från näringslivet.
I det långa loppet kommer Sverige sannolikt att vinna mer på att stå värd för ESS än på att finansiera samma projekt i ett annat land. Institutet för tillväxtpolitiska studier har dragit slutsatsen att BNP kommer att öka med fyra miljarder per år.

Frågetecknen är många. Och svaren långtifrån självklara. Men det positiva väger tyngre än det negativa. Många forskningsområden kan få nytta av neutronkanonens möjligheter att göra mer noggranna materialanalyser än vad som är fallet idag.

Visst är det ett prestigeprojekt. Men ett prestigeprojekt som kan bära rikligt med frukt – i form av fler toppforskare till Lund, en mer dynamisk forskningsmiljö och stora vinster för näringslivet.

Till skillnad från mycket av den svenska utbildnings- och forskningspolitiken har ESS-frågan inte blandats samman med regionalpolitik.
Lund har meriterat sig på egen hand. Övriga nordiska länder har stött att ESS förläggs till Lund, liksom det svenska forskarsamhället.
Naturligtvis finns det ett stort regionalt intresse. På gårdagens presskonferens i Stockholm möttes Leijonborg av ett fåtal journalister. I Biskopshuset i Lund var det fullsatt: idel mörka kostymer.
Om ESS kan bidra till ett uppsving för regionen är det bara att tacka och ta emot.

Men i grund och botten är ESS ingen Lundafråga. Det är inte ens en svensk fråga. Det är en europeisk angelägenhet.
Just därför är det så roligt att Lund visat framfötterna.

Marianne Ekdahl


Se även vad Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, eller rättare sagt TT skriver, men Sydsvenskans egen rapportering är mycket bättre.
(Jag undrar när våra två Stockholmsdrakar ska få upp ögonen för vad ESS egentligen innebär, och ägna projektet mer uppmärksamhet än en TT-artikel som inte ens trycks i samtliga editioner.
Antagligen är medvetenheten hos politikerna också måttlig. Det är utmärkt att Lars Leijonborg arbetat så intensivt med frågan, men han hade inte hört talas om ESS innan han blev forskningsmiinister.)

Andra bloggar om: , , , , ,

1 Comment:

Christoffer said...

En lten detalj angående kvicksilvret.

Att kvicksilvret kommer att vli radioaktivt är ganska irelevant.
Dagens planer för sutförvar av kvicksilver är djupförvaring under samma förhållanden som gäller för radioaktivt matreal. Så enda skillnaden skulle vara vilket berglager som avfallet hamnade i.

På ett sätt så är det bättre att köra systemet och göra kvicksilvret radioaktivt för den stora delen av alla radioaktiva kvicksilverisotoper har halveringstider på under 2 dagar.
de sönderfaller till AU195 och au197 (guld) AU195 sönderfaller till stabil platina (halveringstid på ca 200 dagar) och AU197 är stabilt. Samtliga dessa ämnen är lätta att separera från kvicksilver

så genom att köra kvicksilvret i ESS så minskar vi mängden farligt matreal som måste slutförvaras. (kvicksilver slutar ju inte och vara farligt eftersom des farlighet är kemisk inte radioaktiv)

/C