Är roaming-förordningen oliberal?

Tja, till slut har en liberal (nåja), eller åtminstone borgerlig, röst höjts mot EU:s roaming-förordning, som ska innebära ett tak för de extra avgifter mobiloperatörerna kan ta ut för internationella samtal. Här beskriver KDU förslaget som "sovjetfasoner".

Idag är roamingavgifterna oftast orimligt höga. Men EU:s förslag innebär att politiker sätter priser, istället för marknaden, liksom i den överreglerade jordbrukspolitiken. I övrigt har EU bidragit till mer avreglerade telekommarknader, vilket gjort priserna lägre.

Förra veckan enades EU:s telekomministrar informellt om förslaget - idag diskuteras det igen formellt, och det lutar åt att Europaparlementet också kommer att stödja förslaget. En del tekniska detaljer återstår att lösa, men sannolikt kommer förordningen att träda i kraft till sommarens semestrar.

Alliansregeringen går mot den liberala instinkten och stödjer förslaget - se här - och nu har äntligen någon upptäckt det. Däremot tycks regeringen enligt Europaportalen nu bestämt sig för samma opt-in-linje som Storbritannien, dvs att konsumenterna själva ska begära maximiavgifterna, och det är väl en förbättring.

Jag har själv varit kritisk till förslaget - t ex i den här artikeln. Prisreglering är aldrig något att sträva efter. I det långa loppet vinner konsumenterna mest på konkurrens. Dessutom borde det rimligtvis vara möjligt för mobiloperatörerna att offentliggöra vilka roamingavgifter de avtalat med utländska bolag, så att kunderna själva kan avgöra hur mycket de är villiga att betala.

Men frågan är komplicerad, och konsumentperspektivet viktigt. Att värna konsumenternas rättigheter är också liberalt. Kanske har regeringen rätt ändå.

Se även vad DN skriver.

Andra bloggar om: EU, roaming, mobiltelefoner, KDU