Maria Carlshamre säger inte hela sanningen

Europaparlamentarikern och tidigare folkpartisten Maria Carlshamre (fi) uppmanar på DN Debatt Lars Leijonborg att be om ursäkt för att fp:s dåvarande partisekreterare Johan Jakobsson tagit del av ett e-mail i hennes mailbox på Europaparlamentet. Händelsen inträffade under september 2005, när fp ville att Carlshamre skulle ta time-out eftersom hon stod inför rätta för bokföringsbrott, något som hon senare fälldes för.
Enligt Jakobsson hade Carlshamre själv skickat det till honom. Enligt Carlshamre hade hon själv inte sett mailet.
Efter dataintrångsskandalen i höstas är det antagligen få som till fullo litar på Johan Jakobssons omdöme. Men Carlshamres version ger inte heller hela bilden.
Vad Carlshamre inte nämner är att alla Europaparlamentariker har assistenter som har tillgång till deras e-post. De flesta assistenter förutsätts läsa all inkommande e-post och och besvara eller på annat sätt åtgärda efter ledamotens och partiets behov. Svenska assistenter är inte heller anställda av sina ledamöter, utan av respektive parti, och arbetar ofta för fler än en ledamot.
Jag ska erkänna att jag kanske inte är helt objektiv, eftersom jag arbetat för folkpartiet som politisk sekreterare, just i Europaparlamentet. Men just därför vet jag hur systemet fungerar.
Det konstiga i det här fallet är inte framför allt att Johan Jakobsson fick ta del av mailet ifråga, utan att Carlshamre verkar finna det rimligt att en ledamot från ett visst parti försöker hemlighålla information som kan vara viktig för partiet.
Dataintrångsskandalen i höstas och rapporten från folkpartiets etikkommission visar på en hel del tveksamheter i folkpartiets interna kultur och organisation. Etikkommissionen använde den eufemistiska formuleringen "oaktsamt förfarande med sanningen" om Leijonborgs uttalanden efter att dataintrånget avslöjats.
Men det samma borde kunna sägas om Carlshamres hantering av fakta.

Andra bloggar skriver intressant om: Maria Carlshamre, Lars Leijonborg, Johan Jakobsson, Dagens Nyheter, Europaparlamentet, folkpartiet, EU, etik