Europakrönikan 9-10 april 2008
Kristianstadsbladet, Ystads Allehanda, Trelleborgs Allehanda
Pillerburken på huvudet sade allt. Frankrikes första dam, den tidigare fotomodellen Carla Bruni-Sarkozy, ska framstå som en ny Jackie Kennedy: sval och elegant, evigt välklädd.
Under det franska statsbesöket i Storbritannien nyligen stod det återigen klart hur president Nicolas Sarkozy vill styra bilden av sig själv. Statsbesök har sällan varit så glamorösa. Den värld som fascinerats av den hyper-energiske turbo-presidenten Sarkozy, bligar nu lika storögt på Carla Bruni.
För Sarkozy är detta en stor tillgång. Om Carla liknas vid Jackie, framstår ju Sarkozy som vår tids Kennedy. En ny sorts politiker: ungdomlig, energisk, hoppingivande. Precis det som Sarkozy vill.
Men kommentarerna har varit syrliga. Har vi nått epoken av ”show-presidenter” och ”bling-baroner”? ironiseradeThe Times.
Fransmännen är inte heller lika imponerade av längre. Snarare börjar de tröttna på ”president bling-bling”
Att vara energisk är inte detsamma som att verkligen åstadkomma politiska förändringar. Många anser att Sarkozy åstadkommit alltför lite av de ekonomiska reformer han utlovade när han blev vald.
Att synas och att verka är två olika saker – det är Frankrikes president ett utmärkt exempel på. Och Tysklands förbundskansler är ett lika självklart exempel.
Den diskreta, men handlingskraftiga Angela Merkel har flera gånger utnämnts till Europas mest inflytelserika politiker. I en opinionsundersökning som publicerades av International Herald Tribune i fredags, blev Merkel klar etta, långt före tvåan Sarkozy. Två år i rad har hon utsetts till världens mäktigaste kvinna av Forbes Magazine.
Hon är också den som flest européer skulle föredra som EU-ordförande, det Europeiska rådets nya permanenta ordförande som ska tillsättas i januari för en period av två och ett halvt år.
Och Merkel är så långt från bling-bling man kan komma. Hennes styrkor är anspråkslöshet och nätverkande. Om Sarkozy syns mer än han verkar, så verkar Merkel mer än hon syns.
Det finns också andra skillnader mellan de två. Lite hårdraget driver Sarkozy sakfrågor utifrån ensidiga franska intressen, medan Merkel oftare fungerar som en motor för det europeiska gemensamma bästa.
Sarkozys Europapolitik har dominerats av en protektionistisk agenda, attacker på den Europeiska Centralbanken, motstånd mot ett turkiskt EU-medlemskap, och en helt ny ”Medelhavsunion” - samtliga frågor som mött stort motstånd i övriga EU-länder. Den ambitiösa Medelhavsunionen är numera desarmerad av Europas övriga ledare, och ska inlemmas i EU:s ordinarie samarbete med länderna runt Medelhavet.
Med en sådan dagordning upplevs Sarkozy utmana en existerande konsensus. Och relationerna mellan Tyskland och Frankrike, som alltid varit motorn i EU-samarbete, gnisslar mer än på länge.
Merkel, å andra sidan, rodde Lissabonfördraget i hamn. Hon är en av de starkaste drivkrafterna för en ambitiös klimatpolitik. Hon driver på för bättre relationer med USA, Europas viktigaste handelspartner.
Det är frågor som enar, i stället för att splittra.
Andra bloggar om: EU, Angela Merkel, Nicolas Sarkozy, Tyskland, Frankrike, ledarstil
Under det franska statsbesöket i Storbritannien nyligen stod det återigen klart hur president Nicolas Sarkozy vill styra bilden av sig själv. Statsbesök har sällan varit så glamorösa. Den värld som fascinerats av den hyper-energiske turbo-presidenten Sarkozy, bligar nu lika storögt på Carla Bruni.
För Sarkozy är detta en stor tillgång. Om Carla liknas vid Jackie, framstår ju Sarkozy som vår tids Kennedy. En ny sorts politiker: ungdomlig, energisk, hoppingivande. Precis det som Sarkozy vill.
Men kommentarerna har varit syrliga. Har vi nått epoken av ”show-presidenter” och ”bling-baroner”? ironiseradeThe Times.
Fransmännen är inte heller lika imponerade av längre. Snarare börjar de tröttna på ”president bling-bling”
Att vara energisk är inte detsamma som att verkligen åstadkomma politiska förändringar. Många anser att Sarkozy åstadkommit alltför lite av de ekonomiska reformer han utlovade när han blev vald.
Att synas och att verka är två olika saker – det är Frankrikes president ett utmärkt exempel på. Och Tysklands förbundskansler är ett lika självklart exempel.
Den diskreta, men handlingskraftiga Angela Merkel har flera gånger utnämnts till Europas mest inflytelserika politiker. I en opinionsundersökning som publicerades av International Herald Tribune i fredags, blev Merkel klar etta, långt före tvåan Sarkozy. Två år i rad har hon utsetts till världens mäktigaste kvinna av Forbes Magazine.
Hon är också den som flest européer skulle föredra som EU-ordförande, det Europeiska rådets nya permanenta ordförande som ska tillsättas i januari för en period av två och ett halvt år.
Och Merkel är så långt från bling-bling man kan komma. Hennes styrkor är anspråkslöshet och nätverkande. Om Sarkozy syns mer än han verkar, så verkar Merkel mer än hon syns.
Det finns också andra skillnader mellan de två. Lite hårdraget driver Sarkozy sakfrågor utifrån ensidiga franska intressen, medan Merkel oftare fungerar som en motor för det europeiska gemensamma bästa.
Sarkozys Europapolitik har dominerats av en protektionistisk agenda, attacker på den Europeiska Centralbanken, motstånd mot ett turkiskt EU-medlemskap, och en helt ny ”Medelhavsunion” - samtliga frågor som mött stort motstånd i övriga EU-länder. Den ambitiösa Medelhavsunionen är numera desarmerad av Europas övriga ledare, och ska inlemmas i EU:s ordinarie samarbete med länderna runt Medelhavet.
Med en sådan dagordning upplevs Sarkozy utmana en existerande konsensus. Och relationerna mellan Tyskland och Frankrike, som alltid varit motorn i EU-samarbete, gnisslar mer än på länge.
Merkel, å andra sidan, rodde Lissabonfördraget i hamn. Hon är en av de starkaste drivkrafterna för en ambitiös klimatpolitik. Hon driver på för bättre relationer med USA, Europas viktigaste handelspartner.
Det är frågor som enar, i stället för att splittra.
Andra bloggar om: EU, Angela Merkel, Nicolas Sarkozy, Tyskland, Frankrike, ledarstil
1 Comment:
Intressant. Men Det var sarkozy som tog initiativet till det nya EUfördraget och lyckades ena eu-länderna. Sarkozy är den mest USA vänliga president frankrike haft på länge, och verkar för att den kantstötta relationen efter Irak kriget ska förbättras. Annars håller jag med dej om att Sarko måste lägga i en högre växel nu!
Post a Comment