Plusjobben kortsiktigt väljargodis

Huvudledare Sydsvenskan juni 2006

Regnet av väljargodis från regeringen fortsätter.
Från den 1 juli fördelas 1000 nya plusjobb för unga arbetslösa mellan landets arbetsförmedlingar. Igår rapporterade Sydsvenskan att 192 lediga plusjobb nu finns att söka i Lund.
Plusjobben – tillfälliga arbeten med anställningsstöd inom den offentliga sektorn – har funnits sedan årsskiftet. Regeringen har lovat 20 000 platser, men alla har inte fyllts. Tanken bakom plusjobben är att de skall höja kvaliteten i den offentliga sektorn men inte tränga ut ordinarie arbetstillfällen.
I verkligheten innebär troligtvis alla arbetsmarknadsåtgärder undanträngningseffekter. Vissa undersökningar tyder på att två tredjedelar av statligt subventionerade anställningar ersätter reguljära arbetstillfällen. Till och med Arbetsmarknadsstyrelsen erkänner undanträngningseffekterna.
Sydsvenskans reportage i början av juli om en elevassistent i Svedala, vars arbetsuppgifter delvis övertogs av en plusjobbare, visade en verklighet som regeringen sällan talar om.
Undanträngningen av ordinarie tjänster är inte de enda negativa effekterna av plusjobben.
Eftersom plusjobben varken är a-kasse- eller sjukpenninggrundande, inte berättigar till förtur, och förlängning inte kan garanteras kan plusjobbaren åka ut i kylan igen när åtgärden tar slut.
Både plusjobbaren och den som förlorar en ordinarie tjänst kan alltså bli förlorare.
Under detta valår finns däremot en vinnare: regeringen.
På första maj avfärdade statsminister Göran Persson sysselsättningen som valfråga, eftersom arbetslösheten närmar sig regeringens målsättning 4 procent. Så är det förvisso – med hjälp av mycket fixande och trixande med statistiken, vill säga. I verkligheten går runt en miljon svenskar inte till jobbet en vanlig dag, trots att många vill och kan arbeta.
Plusjobben är inte bara make up för arbetslöshetsstatistiken, utan ren krigsmålning.
Plusjobben är bara ett exempel på en socialdemokratisk politik som är bra på att frisera statistik genom kortsiktiga åtgärder men dålig på att skapa riktiga jobb genom att uppmuntra företagande och göra det mer lönande att arbeta.
De miljarder som plusjobben kostar skulle istället kunna finansiera reformer som gör det lättare att anställa och ökar incitamenten att jobba. Som att sänka arbetsgivaravgifterna och skatten på arbete.
Men för det krävs en ny regering i september.

Upphovsrättsskyddat material.