Margot Wallström i Lund

Nyss hemkommen från en föreläsning med Margot Wallström på Lunds universitet, och medan regnet droppar från håret kan jag inte hålla mig från två kommentarer:

1. Jag är medveten om att stödet för Carin Jämtin som partiledare för socialdemokraterna ökar - lyssna t ex på Ekot. Men när man lyssnar på Wallström förstår man varför hon för många socialdemokrater är en drömkandidat.
Hon låter, åtminstone ibland, som en modern socialdemokratisk partiledare: Som alltid är miljön och den hållbara tillväxten i fokus. Den som inte känner till att klimatfrågan länge varit Wallströms hjärtefråga skulle förledas att tro att hon hållt ett fuktigt finger i luften inför sitt tal. Hon uppmanar oss att stå upp mot populism och extremism - i form av sverigedemokraterna, Vlaams Belang i Belgien, nynazisterna i Tyskland, extremisterna som gick fram i det nederlänska valet igår. Retorik, visst - men det behövs också.
Sen är hon folklig, skämtar om Socker-Connny - kan någon tänka sig Göran Persson göra det? Dessutom ser hon ut som en perfekt socialdemokratisk partiledare: snyggt kortklippt och med sosseröd kavaj. En ytlig iakttagelse, visst, men sådant spelar också roll.

2. Som partiledare skulle Wallström göra ett bra jobb i att förankra EU-projektet hos medborgarna, och visa att de förväntningar som medborgarna har på en modern demokrati faktiskt i hög grad kräver internationellt samarbete. Alliansregeringen ska ha en eloge för att den håller EU-fanan högt, men det behövs även på vänsterkanten, inte minst med tanke på hur splittrade s har varit i förhållande till EU.
Men visst blir retoriken ihålig ibland. Som Annika Ström-Melin visar i sin utmärkta artikel i Neo tycks Wallströms och kommissionens "dialog" med medborgarna utmynna mer i att kommissionen formulerar vad medborgarna vill ha än att den verkligen lyssnar.

Andra bloggar om: Margot Wallström, EU, socialdemokraterna, partiledare