Välfärd i gungning - både i Danmark och i Sverige

Arga småbarnsföräldrar och förskolepersonal har i veckan äntrat barrikaderna över hela Danmark i protest mot kommunala nedskärningar. Förskolor tvingas stänga på grund av strejker.
Detta är bara toppen på ett isberg. Nedskärningarna, som hänger samman med den stora kostsamma kommunsammanslagningen och en ny kommunal utjämningsreform, har länge varit förstasidesstoff.
Statsminister Anders Fogh Rasmussen och hans liberal-konservativa regering är måltavla för protesterna, eftersom kommunernas ekonomi är beroende av regeringen.
Socialdemokratin är i kris och situationen är ett test för partiledaren Helle Thorning Schmidt. Som ung, fräsch och reformvänlig valdes hon förra året för att förnya partiets politik. Men interna stridigheter och dalande opinionssiffror har följt. Om hon inte förmår utnyttja protesterna mot regeringen för att ge partiet råg i ryggen kommer förtroendet för henne att urholkas ytterligare.

När folketinget idag debatterar frågan kommer Fogh sannolikt fortsätta att neka kommunerna mer resurser – i den finanspolitiska disciplinens namn. En viktig poäng.
Men varför krävs det nedskärningar? Danmarks ekonomi är mycket stark just nu.
Parallellen till Sverige är uppenbar. Trots att svensk ekonomi går som tåget klarar välfärdsstaten inte av sina åtaganden: fortfarande är vårdköerna för långa, händerna i äldreomsorgen för få och de arbetslösa för många.
De bakomliggande problemen är gemensamma för alla länder i EU. Globaliseringen strukturerar om ekonomier och sätter press på välfärden. Befolkningarna blir allt äldre. Allt färre skall försörja allt fler.
Hur välfärden skall överleva globaliseringen resonerar det fristående nätverket Global Utmaning om i sin nya rapport Den digitala välfärden. Styrkan i slutsatserna är enigheten över de politiska gränserna, från vänster till höger.

Välfärdssystemet fungerar inte tillräckligt bra för dem som är utanför arbetsmarknaden, menar skribenterna. Rätt till sjukpenning eller förtidspension, men inte till rehabilitering. Utanförskap permanentas, vilket inte bara får svåra sociala konsekvenser, utan även ekonomiska.
Större inslag av frivillighet och företagande skulle stärka välfärden. Inte ersätta de offentliga insatserna, men komplettera dem.
Likaså kan fler vita tjänster minska klyftan mellan dem som arbetar för mycket och dem som inget hellre vill än att få ett lönearbete.
På så vis kan den danska krisen säga en del om Sverige. Samma utmaningar, samma problem. Delvis krävs samma lösningar. För en dag kommer konjunkturen att svänga nedåt.

Publicerad i Sydsvenskan 4 oktober 2006