Är det fel på kvinnors konsumtion?

Krönika i Nerikes Allehanda

Färgkombinationen är perfekt. Liksom de bruna läderdetaljerna. Och det mjuka kalvskinnet sitter på insidan där bara jag ser det. Vilken lyx.
Pradaväskan kunde jag bara inte motstå. Ett total onödigt köp – men för mig värt varenda krona. Ett och ett halvt år efter köpet förgyller min handväska fortfarande varje dag.

Men uppenbarligen är dyra handväskor provocerande. I fokus för den senaste tidens upphetsade debatt om lyxkonsumtion är författaren Sisela Lindbloms påstående att modejournalisten Susanne Ljung – från P1:s Stil – köpt en Hermèsväska för 70 000 kronor, något som Ljung förnekat.
Designerhandväskan har blivit symbol för vårt ständiga behov av nya prylar, av lyxrenoverade kök och märkeskläder. I boken De skamlösa (Norstedts) målar Lindblom upp en satirisk bild av en Stureplanselit med ”rätt” handväska från Gucci och koll på ”rätt” uteserveringar.
Omoraliskt, är budskapet. Prylhetsen döljer de verkliga problemen i världen. Och klassklyftorna ökar.
Feministen Nina Björk har hakat på genom att kalla svenskarnas drömmar om hotellstylade sovrum och badrumsmosaik för ”skitdrömmar”. De enda som har intresse av överdriven konsumtion är politiker och företag, menar hon, eftersom konsumtionen håller uppe tillväxten.

I kölvattnet har andra feminister startat en konsumtionskritisk debatt som är riktigt nyttig. Det är ju sant att vår tids prylfixering ibland antar hysteriska proportioner.
Men varför har det blivit så? Dagens svenskar har det ju riktigt bra. Vi har mer pengar att röra oss med än någon gång tidigare, samtidigt som mycket blivit billigare. De flesta av våra mänskliga behov är redan fyllda.
Kanske är det därför vi måste uppfinna nya behov: ett kylskåp med ismaskin, en platt-tv, en mobiltelefon med filmkamera, en ny vårkappa i år igen.

Det är tråkigt att dyra prylar ibland förväxlas med lycka. Men det är inte i sig ett problem att människor som vill och kan spenderar pengar.
Problemet är snarare att mycket varuproduktion bidrar till miljöfarligt avfall, förpackningsslöseri och utsläpp av giftiga ämnen och växthusgaser, eller sker under oacceptabla arbetsvillkor. Och att tullmurarna mot tredje världen är för höga.
Världen blir inte bättre av att människor inte konsumerar. Bara fattigare.
Men den kan bli bättre av att vi konsumerar rätt.
Däremot måste det vara möjligt att kritisera prylhetsen utan att klä sig i säck och aska. Att uppskatta kvalitet eller skönhet – i kläder, inredning, konst, eller i naturen! – är inte samma sak som att ägna sig åt tvångsmässig konsumtion.

Men varför är just handväskorna så intressanta? Eller de läppglansrosa plånböcker, Manolo Blahnik-skor och små Paris Hilton-chihuahuor som också debatteras på kultur- och ledarsidor? Damtidningar med ouppnåeliga ideal? Italienskdesignade kök och dressingrooms?
Kvinnliga domäner.
Det finns ju människor som lägger ner betydligt mer pengar på lika onödiga saker: stora bilar, Rolexklockor, stereoanläggningar. Frimärks- eller LP-samlingar.
Män, naturligtvis. Men om det hörs inte ett knyst.

Bakom konsumtionskritiken finns ett underförstått antagande att det är just kvinnors konsumtion det är fel på. Det känns lite unket.
Förväntas kvinnor på något sätt vara mer ansvarstagande än män?
Det är oroande att det är just feminister som angriper hur kvinnors använder sina pengar. Feminister borde istället försvara kvinnors rätt att fritt bestämma över sina pengar, precis som män alltid gjort.
Det borde vara vars och ens ensak om man blir glad av en stereo med kristallklart ljud eller av en vrålsnygg handväska. Ingen blir ju drabbad utom den som öppnar plånboken.

Marianne Ekdahl
Frilansskribent med shopaholic-tendenser.


För den intresserade, finns här:
Nina Björks artikel i DN
En uppmärksammad intervju med Sisela Lindblom
Susanne Ljungs inlägg i DN
Fredrik Söderlings analys, också i DN
Isobel Hadley-Kamptz om rätten till vackra kakfat, i liberala Expressen
Liberala Dilsa Demirbag-Stens försvar av Nina Björk i Expressen
Sisela Lindblom i Aftonbladet


Andra bloggar om: konsumtion, handväskor, Prada, Sisela Lindblom, Susanne Ljung, feminism, kvinnor, män, lyx, designer, Nina Björk, Gucci