Sköt jobbet, Riksbanken!

Bostadsbubbla eller inte?
De senaste åren har bostadspriserna i Sverige skjutit i höjden på ett sätt som för tanken till prisstegringarna i slutet av 1980-talet.
Ekonomer har i ett par år talat om att bostadspriserna snart borde nå ett ”tak”. Andra tror att prisökningarna inte är uppblåsta, utan står i rimlig proportion till hushållens förbättrade ekonomi och de historiskt låga räntorna. Att de många 70-talisterna bildar familj och ökar efterfrågan spelar kanske också in.
I år har Riksbanken höjt sin viktigaste styrränta i tre omgångar, från 1,50 till 2,25 procent. Riksbanken har signalerat att ytterligare tre räntehöjningar väntar under slutet av året.
De stigande räntorna har nu börjat få genomslag på prisnivåerna. Priserna på bostadsrätter i Sverige har börjat sjunka, och småhuspriserna kommer troligen att följa efter, enligt Mäklarsamfundet.
Sedan en tid diskuteras om bostadspriserna bör påverka räntepolitiken. Riksbanken är splittrad, men vid det senaste räntebeslutet beaktades hushållens skuldsättning och de snabbt stigande huspriserna. Idag driver Riksbanken i praktiken en flexibel penningpolitik, inte en strikt inflationsstyrd politik.
Hushållens kraftigt ökande belåning är oroande. Men sedan 1993 är Riksbankens uppgift en enda: att vaka över prisstabiliteten. Med hjälp av reporäntan skall inflationen hållas runt 2 procent.
Inflationen beräknas som ökningen av konsumentpriserna, inklusive hushållens boendekostnader. Därför behöver inte bostadspriserna också räknas in i inflationen. Även Konjunkturinstitutet har kritiserat Riksbankens agerande.
Också Riksbankens trovärdighet står på spel. Ett klart och tydligt mål för penningpolitiken skapar klara spelregler, relativ förutsägbarhet på penningmarknaden och tilltro till den svenska kronan utomlands.
Om Riksbanken börjar sväva på målet förlorar den – och därmed den svenska ekonomin – i trovärdighet.
Inflationsmålet ifrågasätts även från vänsterhåll. Nyligen anklagade vänsterpartiledaren Lars Ohly regeringen för att sätta bekämpningen av inflation före bekämpningen av arbetslöshet.
Resonemanget haltar. Riksbanken har inte till uppgift att bekämpa vare sig arbetslöshet eller stigande bostadspriser. Prisstabilitet i sig skapar inte fler jobb, men är en förutsättning för en positiv ekonomisk utveckling med företag som kan växa och nyanställa.
Strategin med en riksbank som fokuserar på att hålla den förhatliga inflationen i schack har visat sig fungera för den svenska ekonomin.
Så bör det förbli.

Huvudledare, Sydsvenskan 12 juli 2006