Fina flickor och dåliga

Blondiner och muskelknuttar som tävlar om vem som är mest uppumpad och vem som kan ligga med flest medtävlande.
Det är intressant att så många svenskar fascineras av dokusåpaträsket.
Dokusåporna är bara en liten bäck i en aldrig sinande flod av kändisskvaller, utseendefixering och sexchocker som invaderar vår vardag.
Människors intresse för nakna och halvnakna blondiner tycks vara outtömligt. På omslagen till kvällstidningarnas fredagsbilagor alternerar utviksbimbon Victoria Silvstedt med hotellarvtagerskan Paris Hilton som gjort sig känd genom en hemmagjord sexvideo. Kändisarna och såpaskådisarna blir förebilder inom mode och livsstil ¬– för 20-åringar liksom för 11-åringar.
Den gemensamma nämnaren är sexualiseringen. Och offentliggörandet av det som tidigare ansågs som privat.
Utvecklingen har trots allt sina goda sidor.
För inte så länge sedan var flickor antingen ”fina” eller ”dåliga”. Idag räcker unga kvinnors självförtroende oftast för att säga både ja och nej. Fortfarande har män mer frihet än kvinnor, men sexualiteten har blivit mer jämställd. Folkhälsoinstitutets rapport i maj om tonåringars relativt fria syn på sex var talande.
Samhällsutvecklingen gör att tabun försvinner och det blir lättare att tala om de problem som finns.
Till exempel ökar anmälningarna av sexualbrott. Brottsförebyggande rådet konstaterar att anmälningsstatistiken från 1960-talet följt svängningarna i samhällsdebatten.
Hagamannens rättegång har gett diskussionen om våldtäkter förnyad aktualitet. Alla offer vågar inte anmäla. Känslor av skuld och skam spelar stor roll.
Men i takt med att samtalstonen i den offentliga debatten blir mer öppen blir offrens känslor av skuld mindre. Skulden är ju förövarens.
Hur våra tankar går är en sak. Men även rättssystemet kan vara otydligt i skuldfrågan. Journalisten Katarina Wennstam är en av dem som granskat en rad uppmärksammade våldtäktsfall och hur fördomar spelat in. Offrets beteende, tillstånd och klädsel har ofta inverkat på domen:
Hur var hon klädd? Följde hon med honom hem? Vad hade hon druckit? Vad hade hon för rykte? På så sätt får offret ta på sig en del av skulden.
Rättsväsendet får på inga villkor betrakta en kvinnas klädsel eller uppträdande som förmildrande omständighet.
Men på berusade män med tvivelaktig kvinnosyn omgiven av tjejer som försöker likna veckans hottaste dokusåpabrud biter kanske inte sådana argument.
Om det avklädda modet som krupit ned i åldrarna och tillgången på porr via internet spelar in går kanske inte att avgöra. Vi kan bara gissa.
Tankar har luftats om att lagstifta mot sexualiseringen i samhället. Det är fel väg att gå. Tryck- och yttrandefriheten väger tungt.
Däremot måste vi vara medvetna om hur sexualiseringen påverkar människor.
Att överskrida gränser kan vara bra ibland. Men långtifrån alltid.

Publicerad på Sydsvenskans ledarsida, juli 2006.