07 juni 2009

Partigrupperna styr EU-parlamentet

Europakrönikan 5-6 maj 2009
Kristianstadsbladet, Ystads Allehanda, Trelleborgs Allehanda

Vem är det som bestämmer i Bryssel?
Ja bland andra en hel del svenskar som arbetar i EU:s institutioner. Om en månad har vi chansen att välja ut de 18 personer som ska representera oss i Europaparlamentet och stifta lagar tillsammans med ministrarna i rådet.

Men vad händer när de socialdemokrater, moderater, centerpartister och miljöpartister vi väljer kliver igenom parlamentets glasdörrar i Bryssel?

En nyckel för att förstå det är att förstå hur de europeiska partigrupperna fungerar. Liksom den svenska politiken till stor del styrs av partipolitiken, gör Europapolitiken det.
När våra folkvalda tar plats i parlamentet blir de medlemmar i de europeiska partigrupperna. Grupperna har fått allt större betydelse genom åren, och det är genom dem man som enskild ledamot får inflytande och kan påverka besluten i parlamenten.
Moderaterna och kristdemokraterna ingår i EPP-ED, det europeiska folkpartiet, som är parlamentets största partigrupp, dominerad av kontinentala kristdemokratiska idéer. Socialdemokraterna är medlemmar i den näst största gruppen, PES, det europeiska socialistpartiet, och vänsterpartisterna i GUE/NGL, den förenade europeiska vänstern. Folkpartisterna och centerpartisterna ingår i den tredje största partigruppen, liberaldemokratiska ALDE. Miljöpartisterna blir medlemmar i Greens/ALE, där de med sin uttalat EU-skeptiska linje samsas med några av parlamentets mest europavänliga partier.
Självklart är det de två stora grupperna som dominerar, med mittengruppen ALDE som vågmästare.

Men partipiskan inte viner lika hårt i Europaparlamentet som i riksdagen. Ledamöterna följer oftast sin svenska ideologiska kompass när de röstar. Nationella hänsyn får ofta gå före grupplinjen.
Till skillnad från den svenska politiken är också gränsen mellan höger- och vänsterblocken mindre tydliga.
Dels beror det på att varje partigrupp hyser politiska partier som ibland har vitt skilda åsikter. Dels beror det på att ”blocken” ser olika ut beroende på vad man röstar om. I miljöfrågor skapas oftast en mitten-vänster-majoritet, men i ekonomiska frågor bildas majoriteten oftast av mitten- och högerpartierna.

Det finns fler skillnader mot den nationella politiken. Varje partigrupp leds av en gruppledare – precis som i riksdagen. Och bakom varje partigrupp finns ett (europeiskt) politiskt parti – som i riksdagen.
Men till skillnad från den svenska politiken, där de politiska partierna är viktigare än riksdagsgrupperna, har de europeiska partigrupperna i parlamentet större tyngd än sina respektive partier. Partierna finns mestadels i bakgrunden, medan politiken sköts av grupperna i parlamentet.

Det hänger samman med att det europeiska partisystemet fortfarande är mindre utvecklat än de nationella partisystemen.
Men den europeiska partipolitiken får allt större betydelse som arena för demokratin på Europanivå. Just därför är det så viktigt att rösta den 7 juni!

Marianne Ekdahl

Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

0 Comments: